SAKs anställda frågar efter symptom och tar tempen på besökare vid Parwans sjukhus för att se vilka som behöver testa sig för covid-19. SAK bedriver vård av covid-sjuka och har uppsökande insatser i de för SAK tre nya provinserna Parwan, Kapisa och Panjshir. Foto: HAJI MUHAMMAD

Covid-19 slår hårt mot Afghanistan

Pandemin covid-19 har fått katastrofala konsekvenser för afghaners hälsa, inkomster och skulder. Nästan hälften av befolkningen, 18,4 miljoner människor, är i humanitär nöd enligt en rapport sammanställd av FN:s kontor för humanitära frågor, OCHA.

International Rescue Committee (IRC) har varnat för att de farligaste humanitära nödlägena 2021 inkluderar Afghanistan som förutom pandemin också är drabbat av krig och effekterna av klimatförändringarna. IRC:s senaste analys visar att Afghanistan kommer efter Jemen på listan över länder som löper störst risk att drabbas av humanitär katastrof i år.

Mörkertalet är stort över hur själva sjukdomen drabbat Afghanistan. Enligt officiell statistik hade i mitten av februari 2 428 afghaner dött i sjukdomen och 55 518 insjuknat i den. Men testkapaciteten är mycket begränsad och det finns beräkningar på att 30 procent av befolkningen smittats av viruset redan i juni förra året. Statistik över dödsorsaker är också mycket bristfällig.

Flera orsaker

Det finns flera orsaker till att pandemin slår särskilt hårt mot Afghanistan. När pandemin kom till Afghanistan stängde regeringen ner stora delar av samhället, samtidigt som grannländer tillfälligt stängde gränserna. Det ledde till att många människor inte kunde försörja sig, till brist på matvaror och höjda priser.

– Människor är redan fattiga. Den största arbetsmarknaden är informell, man får betalt per dag eller per vecka eller för vad du säljer. Staten har ingen kapacitet att kompensera för förlorad inkomst som i Sverige, berättar Daniel Madhani, SAKs landchef i Afghanistan.

Redan före utbrottet av covid-19 och nedstängningen av samhället var tillgången på regelbundet arbete låg. Enligt rapporten från OCHA förlorade 55 procent av hushållen sin arbetsinkomst. Samtidigt som matpriserna på basvaror steg minskade de flesta människors inkomster.

Effekterna av nedstängningen finns kvar, även om samhället öppnade igen
efter några månader.

– Den här perioden som allt var stängt satte stora spår i matdistribution och tillgänglighet till mat och mediciner och det placerade människor i extrem fattigdom. De är fortfarande kvar i den. Det skickade människor tillbaka i tiden 10–15 år, det blev ett brott i trenden, beskriver Daniel Madhani.

– I grunden finns det inte mat så att det täcker behovet av mat i landet, när man stänger ner gränserna blir det väldigt extremt, och man har inte kommit i kapp, säger han.

Distribuera matpaket

SAK bedriver främst utvecklingsarbete men planerar nu inom ramen för programmet Citizen Charter att delta i distribution av matpaket som finansieras av FN. SAK ska dela ut förnödenheter i de provinser där SAK har verksamhet och därmed har möjlighet att nå ut till de mest utsatta.

När sjukvården ställde om för att ta hand om covid-sjuka minskade tillgängligheten till annan vård. I rapporten från OCHA befaras till exempel att resurserna till mödrahälsovård minskat, vilket ökar risken för ökad mödra- och spädbarnsdödlighet.

SAK har dock fortsatt med sin ordinarie vård parallellt med ett utökat hälsoprogram för att vårda covid-sjuka. 

EVA KELLSTRÖM FROSTE